När en skrivarsjäl med för många par skor i garderoben drabbas av melankoli kan det leda till oanade konsekvenser. Det kan spinna till sorgehistorier världen aldrig tidigare skådat med sina nakna och naiva ögon, de där ögonen som segregerat bort folkmord i Zimbabwe och konflikter hit och dit. De finns ändå överallt, men ändå inte, ty de sker inte framför våra nakna och naiva ögon, de sker bortom, bortom den horisont vi varken kan eller vill blicka över. Undantagsvis, träder dock något över denna barriär, och inpå våra noggrant inrutade schackbräde kallat liv, klampar hänsynslöst historier vi aldrig ens kunnat föreställa oss in. Ett drama, med ännu obestämd utgång börjar sakta spira, fröet så:s ofta helt omärkbart, men kan sedan växa sig lika mäktigt som Franco.
Sorgehistorier var det, de brukar oftast innehålla två mänskliga gestalter av vardera kön, en förmodligen ganska behaglig och övertydligt beskriven omgivning, samt ett problem. Detta problem presenteras på samma sätt som företag gör när de försöker sälja, låt oss säga, en ny deodorant. Det presenteras ett problem, samt en lösning på detta. Förslagsvis, "Har du problem med överproduktion av svett? – Axe, är vad dina svettkörtlar behöver."Dessvärre, i detta verkliga fall är problemet följande, de två mänskliga gestalterna råkar självklart men olyckligtvis var kära. Deras livssituation är även oerhört komplicerad på ett eller annat sätt. En av dem kanske skall vara med i Robinsson som nu i ett försök att höja tittarsiffrorna utspelar sig på en ö med 27 olika sorters dödliga spindlar. Att en av parterna ska bege sig långt, långt bort är ett ytterst vanligt scenario. En lämnas ensam kvar till eftervärlden, med en dödad själ melankolin kan gräva djupa slingrande gångar i likt maskar i ett lik som precis blivit nedstoppat i jorden. Part-långt-långt-borta är antingen helt utom sig förstörd av längtan, eller påbörjar ett nytt mindre sorligt och melankoliskt liv i landet fjärran med förslagsvis en väldigt attraktiv och många gånger även mycket yngre hobbit, ty dennes bröst skaptes inte av en plastikkirurg utan blev till när Goliat klappat denne lite för kraftfullt på huvudet. Även dessa problem går hand i hand med en lösning, som även här presenteras för åskådarna, men som många gånger är fullständigt omöjligt att genomföra, som en statskupp mot en Schweizisk bank av järnmalm. Part lämnad-ensam-kvar kanske får möjligheten att bege sig till fjärran land, men i sin extas kommer denne givetvis att hamna under flygbussen till Arlanda istället för på den, och istället för att bege sig till en ö med 27 giftiga spindlar, hamna på Karolinska i behov av 27 återställande operationer för ryggraden då den efter tredje hjulets överkörning brast på lika många ställen.
Problem innehållande kärleksmöten som dessa kan sluta på två vis. Ett, lyckligt, idylliskt och fullständigt melankoli fritt vis. Parterna återförenas efter en lång och plågsam prövotid, men inser samtidigt att de aldrig förr hyst sådana starka känslor för varandra som nu. Alla äro lyckliga, gluttiga leenden sippra fram mellan rosiga kinder och sagofaktorn klättrar i skyskraporna. Vackert, okomplicerat och…lyckligt.
Givetvis finns även alternativ Två, den totala motsatsen. Den totala förstörelsen och förruttnelsen av en själ inlindad i melankolins svartfluffiga duntäcke. Sorg och vemod plågar oftast en av parterna nästintill döden. (Om inte även dödens hand tillslut räcka dem sitt beskydd i världen på andra sidan muren) I detta alternativ ingår även kärlekskatastrofsdöden, då båda parterna i sann Jack och Rose anda smälter och töar bort i någon sällsam sjukdom som till exempel en konstig muterad variation av regnskogsmalaria och slutligen räknar sina sista dagar på vänsterhandens 3 kvarstående fingrar och dör en mycket tragiskt och illaluktande död. Sammanfattningsvis en katastrofal utgång av en katastrofal situation som varit ganska så, juste, katastrofal genom hela resan ner i dödsbädden, då endast en liten gnutta kärlek kryddad det annars så messmörs milda liv parterna levt.
Skrivarsjälen (den med för många skor i garderoben) rekommenderar att man istället för att trassla in sig själv i situationer som de beskrivna ovan, vistats 20 till 30 minuter i solen för sin dagliga dos av D-vitamin och överväger en annan diet innehållande mindre socker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar